We Bought a Zoo

Drama från 2011 med bland andra Matt Damon, Scarlett Johansson, Elle Fanning och Colin Ford i huvudrollerna.
 
Efter att ha förlorat sin fru har Benjamin svårt att gå vidare då allting i staden där de bor påminner honom om henne. Han bestämmer sig därför för att ta med sina två barn och flytta ut på landet till ett hus som har ett tillhörande zoo.
 
En riktigt söt film med mycket känslor, skådespelarna gör ett riktigt bra jobb och jag vart särskilt imponerad av Maggie Elizabeth Jones som spelar Benjamions dotter Rosies insats. Hon är väldigt trovärdig och söt som socker. Det här är en sån film som kan få vem som helst på bra humör, en feel good film helt enkelt som alla borde se. Att den är baserad på en verklig historia gör den bara ännu mer älskvärd.
 

Systrar i Jeans

Ikväll visas Systrar i Jeans från 2005 på TV3 klockan 20.00, en drama/komedi där bland annat Amber Tamblyn, America Ferrera, Alexis Bledel och Blake Lively medverkar.

Filmen handlar om ett gäng tjejer som varit bästa vänner enda sen födseln och som hållt ihop i vått och torrt sen dess. Nu ska dem för första gången skiljas åt över sommaren då alla ska åt olika håll. Ett par dagar före att dem ska skiljas åt hittar dem ett par jeans på en secondhand affär, ett par jeans som, även fast dem har helt olika kroppstyper, passar dem alla perfekt. Tjejerna tror att dem är magiska och kommer ge dem tur och bestämmer sig för att dem ska bli bandet som ska hålla dem samman över sommaren och sen dem skickar mellan sig. Man för följa tjejerna genom ångest, glädje, sorg och deras kamp för att behålla vänskapen genom jeansen.
 
Riktigt bra bok och riktigt bra film som jag sett massor av gånger! Det är en typisk tjejfilm som passar utmärkt att se med tjejkompisarna. Den är rolig, otroligt sorglig och framför allt vacker och även fast det kanske inte är den bästa filmen som någonsin gjorts så är den helt klart sevärd och skådespelarna är riktigt duktiga!

Magic Mike

© Nonstop Entertainment
 
Igår fick vi äran att i samarbete med Nonstop Entertainment, åka till Stockholm för att gå på pressvisning av Magic Mike, en dramakomedi från 2012 med många stora namn så som Channing Tatum, Alex Pettyfer och Matthew McConaughey i rollerna. Filmen är regisserad av Steven Söderbergh och kommer på bio den 15 augusti. 
 
Filmen handlar om Mike, en man som drömmer om att starta ett eget möbelföretag men som har svårt att nå sin dröm. Tills han kommer på fötter jobbar han som byggarbetare på dagarna och på kvällarna blir han Magic Mike, en mycket populär manlig strippa. Sakta men säkert och krona för krona börjar han närma sig sin dröm, men när han träffar en ung vilsen kille vid namn Adam på jobbet och beslutar att hjälpa honom kommer han snart i trubbel och drömmen om att ha en möbelfirma verkar mer avlägsen än någonsin. Filmen är baserad på Channing Tatums riktiga liv och hans tidiga karriär som manlig strippa.
 
Riktigt bra film med många bra skådespelare, speciellt Matthew McConaughey och Channing Tatum tycker jag var riktigt bra i sina roller och kändes trovärdiga och verkliga. Ett litet minus för tjejen som spelar Adams syster, Cody Horn, hon kunde ha spelats bättre av någon annan skådespelerska, hon kändes ganska kall och stel men annars har jag ingenting att klaga på när det kommer till skådespelarna. Handlingen är ingen jag skulle se med någon pojkvän eller äldre släkting men för en biokväll med tjejkompisarna är den perfekt, rolig men ändå spännande, småflummig men ändå med seriösa scener. Jag måste också ge en eloge till musiken, danserna och effekterna, allting är riktigt bra gjort och jag blev verkligen överraskad över hur välgjord filmen var. Helt klart sevärd och jag kommer troligen se den igen!
 
 
Jag gillade den här filmen väldigt mycket, den är välgjord och har många bra skådespelare. Jag hade förväntat mig en ganskas ytlig film med en inte så djup handling med tanke på vad jag hade läst att den handlade om. Även om det var så i en stor del av filmen så hade den också delar som var rörande och gripande. Något jag saknade var dock sympati för Alex Pettyfers karaktär Adam, han var ett riktig skitstövel filmen igenom enligt mig. Jag hade gärna sett att man kunde få se en djupare del av honom, något som gjorde att man kunde bortse från att han var så hänsynslös och dum. Något annat som var lite tråkigt var att storyn mellan Mike och Adams syster Brooke var så pass förutsägbar. Filmen som helhet var dock riktigt bra och jag gillade musiken och danserna som var väldigt bra gjorda, särskilt skådespelarnas framföranden var ritkigt bra. Det är säkert ingen film för alla men jag gillade den starkt och skulle rekomendera den!
 

Geek Charming

En dramakomedi från 2011 med nya Disney Channel stjärnorna Sarah Hyland och Matt Prokop i huvudrollerna. 
 
Josh Rosen är en av dem nördigaste killarna på skolan och brinner för film, en stor tävling närmar sig och priset är en resa till LA för att få jobba med film en hel sommar. Josh vill verkligen vinna priset och för att göra det måste han komma på en idé på en film som är så unik att han står ut från mängden. Han bestämmer sig för att dokumentera livet som populär, rättare sagt livet som Dylan Schoenfield, den populäraste och divigaste tjejen på hela skolan som strävar efter att bli The blossom queen. Den första tiden är Dylan sitt vanliga kaxiga och otrevliga jag men sen börjar Josh se igenom henne, och hon kanske inte är så illa på insidan egentligen. Plötsligt blir dem vänner och Josh får svårare och svårare att fokusera på sin dröm. Men kanske är det dags att skaffa nya drömmar?
 
Det är en Disney Channel film så filmen är inte direkt vuxen och välgjord men jag måste ändå säga för att vara en sådan film så är den helt okej. Skådespelarna gör ett okej jobb och den är inte fullt lika larvig som sånna här filmer brukar vara. Det känns som den influerats lite av Mean Girls men den är inte alls i samma klass som den nämda filmen så det är inte jättetydligt. Det är ingen höjdarrulle och jag kommer troligen inte se den igen men som en lättsam komedi är den helt klart sevärd! 
 

Now and Then

Drama komedi från 1995 med Christina Ricci, Demi Moore, Rosie O'Donnell, Melanie Griffith med flera.
 
Fyra barndomsvänner samlas i sin hemstad för att vara stöd när en av de ska föda sitt första barn. Samtidigt så tänker de tillbaka på när de var tolv år gamla och spenderade sommaren tillsammans och slöt en pakt där de lovade att alltid vara där för varandra.
 
Det är roligt att se en lite äldre film då och då, oftast har dom en annan stämning än de filmer som är lite nyare. Jag vart faktiskt positivt överraskad av den här filmen, den visade sig vara riktigt bra. Lite sorglig och väldigt rörande. Rekomenderar den!
 

It´s kind of a funny story

Dramakomedi från 2012 med bland annat Emma Roberts och Zach Galifianakis i rollerna.
 
Den deprimerade tonårskillen Craig får nog och funderar på självmord. I stället för att ta det stora steget så lägger han in sig själv på en psykavdelning för att få hjälp att komma över sina problem. Han inser snart att hans problem är ingenting i jämnförelse med andras och känner att han får mycket hjälp från avdelningen. På avdelningen hittar han också vänskap, förståelse, och kärlek. En film om meningen med livet.
 
Mycket bättre än vad jag förväntat mig och en eloge till Zach Galigianakis som faktiskt gör en roll som jag gillar, annars har jag aldrig varit något stort fan av honom, men han överraskade och gjorde en rolig men ändå sorglig roll som passade grymt bra i filmen. Huvudpersonen, han som spelar Craig, kunde ha spelats av en lite mer trovärdig skådespelare men överlag så är filmen rolig, sorglig, spännande och den får en att tänka och det tycker jag om i en film. Helt klart sevärd!
 

Center Stage

Center Stage är den första delen i serien med samma namn och kom ut år 2000.
 
Filmen handlar om en grupp ungdomar som går på American Ballet Academy i New York och som lever för dansen. Man får följa deras kamp för att bli några av dem bästa dansarna i världen, deras kamp mot konkurrensen och deras kamp mot sig själva. För livet är inte ens dans på rosor, inte ens för dem.
 
Jag skrev för ett tag sen om andra delen i Center Stage serien och att jag ville veta om den första var lika bra. Kan nu säga att det var den, inte. Riktigt dåligt gjort, rörig, hemska skådespelare och det känns som en typisk B-film. Sen att den var långtråkig som bara den gör den inte bättre. 
 

The Decendants

Drama från 2011 med George Cloony, Shailene Woodley och Amara Miller i huvudrollerna.
 
Matt King tvingas omvärdera sitt liv när hans fru råkar ut för en olycka och hamnar i koma, han måste nu ta en mer aktiv roll i sina två döttrars uppväxt och besluta om vad han ska göra med den bit land familjen ärvt från Hawaiianska kungligheter och missionärer.
 
En fin men sorlig historia om familj och relationer. Jag gillade den faktiskt riktigt mycket, George Clooney är riktigt bra i rollen som Matt och jag gillade även Shailene's framträdande. Filmen förstjänar defenetivt de Oscars nomineraingar och vinster som den fick. Rekomenderar den.
 

 
 

Moonrise Kingdom

Jag och min kära bloggkollega fick äran att få biobiljetter till Moonrise Kingdom, att få chansen att gå på bio är aldrig fel så i tisdags var vi och såg filmen.

Drama komedi från 2012 med bland annat Bruce Willis i rollerna.

Ett ungt förälskat par rymmer och försöker överleva i vildmarken. Allting börjar på ett scoutläger där en föräldralös pojke en natt rymmer. När polisen och scoutledaren inleder jakten på honom så inser dem att han rymt med en ung tjej som han träffat ett år senare och som han nu vill gifta sig med. Dem vuxna försöker hitta paret och sedan försöka få deras liv att bli normalt igen, men hela deras situation kan inte bli normal.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här filmen, den är så absurd att den är lite underhållande. Men absurd är inget speciellt bra betyg på en film och tyvärr så får denna inget speciellt bra betyg av mig. Skådespelarna gjorde att jag ville gråta, inte för att det var en sorglig film utanför att dem var så ohyggligt svåra att tro på. Vad Bruce Willis gjorde i en sån här film har jag ingen aning om. Filmen är konstig, rörig, tjatig och skrattretande. Precis en sån film jag inte gillar. Men det är såklart en smaksak, Beatrice tyckte den var okej så det är verkligen från person till person om man gillar den eller inte, så se den, och ge den en chans.






Wuthering Heights (2011)


Ett brittiskt drama från 2011 med Kaya Scodelario, James Howson, Solomon Glave och Shannon Beer i huvudrollerna.

Filmen är baserad på den klassiska boken av Emily Bronte. En fattig pojke av okänt ursprung tas in av familjen Earnshaw. Han utvecklar en intensiv relation med sin unga foster syster, Cathy.

Det här är faktiskt första gången jag ser en tolkning av Svindlande Höjder, inte heller har jag läst boken. Men jag visste ändå från litteratur historia lektionerna på svenskan vad den handlade om. Men för att vara ärlig så såg jag den mest för att Kaya Scodelario är med i den, jag har längtat efter att hon ska göra något efter att hon var med i Skins. Hennes prestation vart jag verkligen inte besviken på då jag tycker att hon är en jättebra skådespelerska. De andra skådespelarnas insatser är jag dock lite tveksam till, särskilt Shannon Beer som spelar den unga versionen av Cathy. Det känndes inte trovärdigt.

Själva historian är extremt tragisk och hemsk, men jag tycker att skaparna har tagit i lite väl mycket när det gäller att sätta en stämning med hjälp av vädret och omgivningarna i filmen. Kan det verkligen regna så där mycket? Sedan vart jag väldigt förvirrad över all djurplågeri som förekom, varför var det nödvändigt? Det gjorde ju inget för historian förrutom att visa hur våldsam och sadistisk Heathcliff egentligen är.

Jag har svårt att komma fram till ett betyg på den här filmen då jag inte riktigt vet om jag gillade den eller inte. Ibland är den riktigt långtråkig men sedan händer det något och det blir riktigt intressant. Det är dock ingen film för de som gillar lyckliga slut.



The Village

Drama från 2004 med bland andra Joaquin Phoenix, Bryce Dallas Howard och Adrian Brody.

I en lugn, isolerad by i Pennsylvania har invånarna slutit en pakt med varelserna som bor i skogen som omringar byn. Byborna går inte in i skogen och varelserna kommer inte in i byn. Pakten håller i många år, men när Lucius Hunt går in i skogen så är pakten ifrågasatt. Skinnade djurkadaver börjar dyka upp runt om i byn och hela byns befolkning fruktar att varelserna inte längre tänker lämna dom ifred.

Väldigt mystisk film som är väldigt spännande, ännu mer spännande hade det nog varit om jag inte visste ungefär hur den skulle sluta. Annorlunda mot många andra filmer är den i alla fall och jag kan rekomendera den till de som gillar filmer med många frågor och få svar.





Footloose (1984)


Drama från 1984 med Kevin Bacon och Lori singer i huvudrollerna.

Ren McCormack flyttar från Chicago till en liten stad i västra USA med sin mamma. I den lilla staden är dans och rock musik förbjudet, något som är helt oförståeligt för Ren. Men det finns en positiv sak med den lilla staden, Ariel, en rebellisk tjej med en svartsjuk pojkvän och en präst till pappa.

Jag hade ett öppet sinne när jag började att se på filmen men ganska snart upptäckte jag att det inte skulle vara någonting för mig. Halvdanna skådespelarinsatser och en trög handling gör filmen långtråkig. Jag ville mest ha sett filmen eftersom jag gillade remaken som kom ut förra året (recension här). Det är inte ofta man gillar uppföljaren mer än orginalet, men i det här fallet så är det faktiskt så.



Hick


Drama från 2011 med Chloe Grace Moretz, Blake Lively och Eddie Redmayne i huvudrollerna.

En ung tonårs flicka vid namn Luli flyr från sitt liv i Nebraska och sina alkoholiserade föräldrar för ett bättre liv i Las Vegas. På vägen möter hon Glenda som tar Luli under hennes beskydd. Under resans gång stöter hon även på Eddie som inte visar sig vara så oskyldig som han ser ut.

Filmen kändes ganska lång och platt, och även om det hela tiden hände saker så kändes filmen ganska händelselös. Man väntade på en vändning eller någon stor händelse men inget riktigt hände. Det kändes bara som att filmen rullade på i samma mönster under hela tiden. Inte ens när den var slut så visste jag riktigt vad den hade handlat om. Jag skulle inte rekomendera den.



Blind Date

Drama från 2007 med Stanley Tucci (Easy A, The hunger games) och Patricia Clarkson (Easy A, Friends with benefits) i huvudrollerna.

Don och Janna är ett gift par som varit med om det värsta tänkbara, den har förlorat sin dotter i en bilolycka som dem båda överlevde, men som hon inte gjorde. För att försöka gå vidare i livet och hitta tillbaka till varandra och överkomma skuldkänslorna så börjar dem blind dejta, varandra. Dem hoppas att detta ska hjälpa dem hitta kärleken hos varandra igen och så att dem ska kunna prata med varandra igen.

Först och främt, grymt skådespeleri, jag verkligen älskar både Stanley och Patricia som skådespelare och dem tillsammans är magi i både den här och Easy A (en av mina favoritkomedier) Tyvärr så är filmen lite långtråkig och jag hade hoppats på lite mer intriger, men, det är en film som ger en gåshud som sitter kvar länge och den är otroligt sorglig och mörk men ändå vacker. Det var väldigt intressant att se dem i lite mer seriösa roller och dem sköter det galant. En riktigt bra film, men man måste vara på ett speciellt humör för att se den, för den är hemsk.


Filmen finns att se gratis på Voddler.


Center Stage: Turn it up

Andra delen i Center Stage serien, Turn it up, kom 2008 och har bland annat Kenny Wormald från Footlose i rollerna.

Kate Parkers största dröm är att bli ballerina och gå på den bästa dansskolan i världen, American Ballet Academy i New York. Men när hon ansöker dit så kommer hon inte in. Hon inser att det behövs mer än talang och hon tar i stället ett jobb på en klubb. Men sen när förre detta hockeyspelaren Tommy som också går på American Ballet Academy dyker upp och vill träna med henne så ändras allt, tillsammans tränar dem upp sina talanger och attityder och hon samlar mod att än en gång ansöka till skolan, men kanske är det bara inte menat...

Det är otroligt mycket likheter mellan den här och Step up 2 the streets, men är inte exakt lika men dem har definitivt influerats av varandra. Nog sagt om det så blev jag ändå glatt överraskad, jag trodde det skulle vara som en billig kopia av Step up men den var faktiskt ganska bra.. Dock så tycker jag att den kvinnliga huvudrollen kunde spelats av en bättre skådespelerska, hon känns lite för tillgjord, men den är relativt bra gjord, bra musik, bra effekter och den blir aldrig tråkig. Nu har jag bara sett andra delen av serien, ska se första också,  så innan jag uttalar mig om hur hela serien är så måste jag se den också. Men den verkar bra, men om den är i närheten av samma kvalité som Step up återstår att se. Helt klart sevärd i alla fall.


Om ni vill veta mina åsikter om Step Up serien så kan ni läsa inlägget HÄR.



The Breakfast Club


Amerikansk drama-komedi från 1985 med Judd Nelson, Molly Ringwald, Anthony Michael Hall, Emilio Estevez och Ally Sheedy i huvudrollerna.

Fem studenter som inte känner varandra och inte har någonting gemensamt tvingas spendera en Lördag av kvarsittning tillsammans i skolans bibliotek. Vid dagens början hade de ingenting att prata om men efter att ha spenderat dagen tillsammans så har de lärt känna varandra.

Ganska långtråkig och händeslselös film enligt mig, skådespelarna gör ett sådär halvbra jobb. Den är bra och rolig på sina håll men ibland kom jag på mig själv att titta på tiden och tänka att är den inte slut än. Ingen film i min smak helt enkelt.



Moulin Rouge

Drama/Musikal från 2001 med Nicole Kidman och Ewan Mc Gregor i huvudrollerna.

En passionerad poet kommer till Moulin Rouge för att hitta inspiration till sin bok då hans hamnar mitt i ett musikalgenrep och blir en av musikproducenterna. På sin första dag träffar han den vackra huvudrollsinnehavaren och blir blixtförälskad. Men livet är inte som en musikal då kvinnan är lovad till en annan mycket mäktig man och samtidigt dödligt sjuk. Det är en film om att ta vara på kärleken medans man kan och inte ta någonting för givet.

Kan börja med att säga att sånna här filmer är ingenting för mig. Den kändes rörig, osammanhängande och jag tycker att dem annars så duktiga skådespelarna Kidman och Mc Gregor faktiskt känns väldigt tillgjorda i rollerna, troligen är det meningen men jag störde mig på det. Det här är en film som man antingen älskar för dess orginalitet eller så tål man den inte. Men jag kan förstå att vissa älskar den. Ett plus för musiken då jag tycker dem valt väldigt bra låtar i scenerna, det gjorde att jag kunde se klart den. Sevärd, men inte mer.






The Lucky One


Drama från 2012 med Zac Efron i huvudrollen. Baserad på boken av Nicholas Sparks med samma namn.

Logan är en marinsoldat i krig när han plötsligt hittar ett foto på en ung kvinna mitt ute i ingenstans. Efter att ha kämpat med inte hittat ägaren till fotot så behåller han det och efter ett tag tror han att det ger honom tur. Han överlever saker som ingen av dem andra gör och han bestämmer sig för att om han tar sig levande hem så ska han söka upp kvinnan på fotot och tacka henne för att hon räddat hans liv. Logan överlever och tar den långa vandringen för att nå kvinnan. Men någonting som bara skulle vara ett tack utvecklas snart till något mycket mer och mycket mer komplicerat. Plötsligt har han inte bara hittat sin räddare, han kanske också har hittat någonting som han länge längtat efter, en plats där han hör hemma.

Jag läste boken The Lucky One för flera år sen och sen när jag fick höra att den skulle bli film blev jag överlycklig och ännu mer lycklig när jag fick höra att Zac Efron skulle ha huvudrollen. Jag hade alltså enorma förväntningar när jag satt mig i biosalongen idag. Tyvärr så nådde den inte riktigt upp till dem, men den är nära. I början av filmen kändes det inte riktigt som en Nicholas Sparks film, den hade inte samma "magi" som bland annat The notebook och The last song, och jag hann tänka att "tusan, ska jag bli besviken av en Nicholas Sparks film nu?" Det fick jag äta upp sen, för efter jag tänkt det så satt jag med gåshud resten av filmen, jag grät, jag skrattade, jag höll andan och jag kände att varför tvekade jag? Det går inte att misslyckas med en Nicholas Sparks film! Ett litet minus till kvinnan som Logan söker upp, jag tycker hon kunde spelats av en bättre skådespelare, hon känns inte riktigt som hemma i rollen, men det är nog mest en tolkningsfråga, jag har ju läst boken och hade redan fått upp en bild på hur hon skulle vara. Nu i efterhand älskar jag i alla fall den, det är en riktigt gripande film och även fast den inte riktigt når upp till samma kvalite som boken så är den inte långt ifrån. Men som sagt, lite seg i början med ge den en chans, magin är värd att vänta på.



Country Strong

Drama från 2010 med Gwyneth Paltrow, Garret Hedlund, Leighton Meester och Tim McGraw i huvudrollerna.

En ung countrysångare på uppåtgående blir involverad med den labile, f d countrysångerskan Kelly Canter. Tillsammans ger sig de två, samt Kellys make/manager och en skönhetsdrottning med countrysångsambitioner, ut på vägarna för att återuppliva hennes karriär. Men mellan konserterna och romanserna börjar relationerna mellan dom successivt att braka samman.

En rörande historia med mycket drama och en del sorgliga stunder. Den är lite deppig, ingen feel-good film alls, särskilt slutet är riktigt sorgligt, men ska inte avslöja mer än så. Skådespelarna är duktiga men inte världsklass direkt. Gillar även musiken då jag kan tycka att country musik är riktigt bra. En bra film som jag skulle rekomendera alla att se faktiskt.

















Pretty Persuasion



Drama från 2005 med Evan Rachel Wood i huvudrollen.

Kimberly Joyce är en manupulativ femtonåring som går på en privat skola i Beverly Hills. Hon övertalar sina vänner Brittany och Randa att stämma deras engelska lärare för att ha sexuellt utnyttjat dom. Något som inte är sant men alla tre vill av olika anledningar hämas på deras lärare.

Ingen film för mig kan jag börja med att säga, jag trodde jag var uttråkad när jag började titta på filmen men efter att inte ens halva hade gått kändes det som en evighet hade paserat. Långtråkig och konstig skulle jag beskriva den som. Men gillar man lite halvknäppa filmer med huvudpersoner som seriöst borde överväga att gå till en terapeut så kanske man gillar den här filmen. Men jag kan tyvärr inte rekomendera den.

Den här filmen visas på kanalen Silver i samband med deras American Independent Week. Filmen visas ikväll kl 21.00 och även imorgon kl 11.00.




Tidigare inlägg Nyare inlägg
 
 
RSS 2.0